Veckorna kommer, veckorna går, var tar tiden vägen?

Nu var det visst fredag igen. Ännu en vecka har passerat fort och utan att stanna upp och säga "Hallå!". Jag tycker faktiskt det vore snäll om tiden stannade upp ett tag, lät oss alla få lite andrum lite då och då, få njuta lite av situationen. Men icke, istället flyger tiden förbi och man vet knappt vad som hänt och var man är längre. Svaret på frågan varför man är där man är har för länge sedan försvunnit, borta tillsvidare. Förhoppningsvis hinner man tänka igenom allt på de få lov som skolan utlovar, det är nog bara då man har tid att ta sig an livets tankar och gåtor. Ack och ve, det är väl bara att vänta och se..

Fredag? Lördag? Söndag? Vad har denna helg att bjuda på? Blir det som vanligt att man sitter vid datorn och tittar på film långt in i nätterna, eller kommer jag göra det som är inplanerat? Kommer disken bli diskad, kommer tvätten bli tvättat och kommer lägenheten bli städad? Och kanske viktigast av allt, kommer jag att plugga som jag lovar mig själv att göra varenda helg, men aldrig kommer för mig att göra?

"WHAT!?"

Hur kan tiden gå så fort? Det har tagit mig minst en halvtimme att skriva den här ynka texten! Det borde ju ta max tio minuter egentligen. Kan inte tiden någonsin ta ett break, en siesta, semester, eller vad som helst bara man får undgå den en ynka minut!? Just idag har tiden lurat mig rejält! Jag känner en fem-sex personer som fyller år idag, och då känns det som om det inte är långt kvar tills jag själv fyller, är det ålderskrisen som kommit till mig tidigt? Är den här för att stanna?

Nej usch, nu ska jag sluta tänka på tiden, den går för fort, den gör så att man inser allt man inte hinner med att göra.

Tills nästa gång (om tiden tillåter)

Oskkan, over and out!